Fyra systrar

I min familj är vi fyra systrar, fyra starka viljor, fyra olika personligheter.
Jag kan inte minnas när vi ska ha grälat, det har liksom inte funnits.
Eller jo, jag har nog skrikit mig blå på Kaka när vi var mindre.
Speciellt en gång när jag skulle hämta henne hos en kompis, på vägen hem vägrade hon ta ett steg till. Det var snö upp till knäna och jag fick ilsket släpa hem en skrikande unge i hennes overall.
Men så har vi väl alla som har småsyskon haft sin beskärda del av jävlighet. Jag har ju själv två äldre systrar och dom fick nog ligga i för att inte gå upp i atomer när jag rev i deras lådor, åt på deras läppstift och var som barn är.

Men nu när vi alla är mer eller mindre vuxna flyter allt på så bra,
jag älskar att umgås med mina systrar, jag ser alltid fram emot nästa gång vi ska träffas.
Vi har samma glädje, samma galna, snuskiga humor och mycket minnen tillsammans.

Det är de jag ringer om jag har problem, det är de jag pratar med och berättar allt det bra, det dåliga och det emellan.

Det är några av de viktigaste personerna i mitt liv.