Hur man åldras 98 bast på en natt

Vaknade vid sex i morrse av att ytterdörren drog igen.

Hjärnan var mos av att någon, vad jag gissar, upprättat en hoppborg innanför mitt skallben när jag sov.

Gegga i huvudet, gegga i näsan, gegga i halsen.

Cyklade genom regnet till jobbet efter en torr frukost stående på fem minuter 

(vart tog vardagslyxen vägen liksom...)  

Satt och snörvlade över patienterna, petade upp mina fula glasögon på min svettiga näsa och gick och snöt mig två miljoner gånger. 

Lyckades förövrigt aldrig få ur mig den där jävla hoppborgen.

Det var min spännande lönetisdag...

Om jag gissar blir jag utan lön på grund av äckligt beteende...helt rätt.

Känner mig som hundra år....trött, grå men definitivt jävligt vis.

Med vis menar jag kunskaperna om att aldrig gå nära barn som kan blåsa snorbubblor med näsan. 

 

 

DRAMA!

Skämta bara, är numera så övertråkig och odramatisk.

Jag jobbar.

Sån är jag.

En person som gör nytta i samhället.

Gör inget väsen av mig, drar omkring i mina foppatofflor och tittar efter nedsatta varor hos min Icahandlare.

Kommer för övrigt byta mot fodrade allvädersskor sen när det blir kallare.

Lite töffare sådär...

Kanske någon nit på sidan av dojan, lite crazy för sån är jag...

Dags att sova kanske, släcka lampan och spara på elen.

Skön afton önskar jag på ett osyndigt vis så vi ses nästa onsdag i och med kyrkkaffet.

(Idolbild på två sköna bönor)

Tátá!

Tänkte inte gå upp idag, men så tog jag ett redigt hårt nacktag och slängde benen över sängkanten. Dinglade en stund och satte mig i soffan.

Där hade jag kunnat sitta hela dagen men eftersom jag ibland lider av totalt socialt samspel-sjukan och MÅSTE ha fysisk kontakt annars dör jag, så jag krängde jag på mig en nopprig tröja och byxor för att åka hem och tigga mat av syrran.


Kom också på mig själv när jag senare stod framför spegeln hemma och tänkte-
(Obs, en liten (mycket liten, om inte rent av minimal) dos av ironi komming atcha så ducka)
-Jag har ju varit snygg sen igår och är det håller i sig..
Vet inte på vilken nivå min självinsikt ligger men den verkar dra åt det positiva hållet....

Nu ska den här tonårsfinniga kanintandade skönheten sova och drömma blöta drömmar om just dig.

Dina benmuskler attraherrrar mig

Efter en helg fylld av mat, skrikande barn, godis, slask, snö och diverse besök från Gjöttebörg så sitter man i soffan och bara päääser i mina urtvättade svarta jeggins (hur fult är inte det ordet egentligen)
Har såna där deppiga dagar nu men dom försvinner snabbt när solen kommer fram igen.
Kaffet dukas upp ute vid solväggen och man kan glo på unga MÄN som rastar sina benmuskler...ja kära nån....ge mig sol...

Sikké flyt!

Vaknade idag och sträckte på mig efter mobilen och bara BÖöööääähhh.......
Klockan hade klivit över halv tiostrecket och jag fick sån där ångest som man får när sekunderna har dragit över och man känner att jag kommer ha utvecklat grått hår, rynkor och förmågan att sköta blåsan innan jag kommer upp i tid.
Men jag kom upp och satte mig i soffan för att utveckla fler gråa hår.
Varför stressa liksom?
Med mina karmapoäng kommer jag ju dyka upp igen....och igen...och igen

(fast med min narcissistiska personlighet kommer jag antagligen födas
om till en binnikemask, such a delight!)

Me Sushi, you no sushi..

Kära nån vad trött lördagskvällen blev, är helt urlakad....
Men gissa vem som pillade ihop sushi själv!
Första gången gillt!

*pillepillepill*

Försök slå det om ni kan!
(det kan ni nog iofs...det är ok, jag är ingen vinnarskalle...jag har inget självförtroende så trampa på ni...GÖÖöÖr det bara!)

Vem försöker jag lura, mitt ego får inte plats i ett flygplansgarage.

Hej så länge lövvers!

Så här kan man se ut efter två timmars kall promenad i skog och mark och innan dess inte ha duschat håret på tre dagar.
Jag ska fixa det ikväll....
Eller imorgon.

Tur att jag är singel, eller otur kanske.
Jag ska ha en dejt med duschen as soon äs påssiblö så var inte oroliga.